Hur tänker Jag

Vi måste tänka

Kunskap är viktigt

Vi måste läsa och studera verkligheten. Vi kan inte sticka huvudet ner i sanden. Det är nu vi lever. Vi måste VETA. Var är det vi skall VETA? 

Vad är ateist för något?

Vem var Darwin?

Har någon läst Richard Dawkins böcker?

Har någon läst om VETENSKAP

Vad är VETENSKAP?

Vad händer med Jorden?

Behöver du veta det?

SVAR

Se denna dokumentär först

Och pröva använd hjärnan

DENNA DOKUMENTÄR FINNS PÅ YOUTUBE

DEN GÅR INTE ATT BÄDDA IN

MEN LÄNKEN FINNS HÄR

http://www.youtube.com/watch?v=jqxENMKaeCU&feature=channel 

Ha en bra dag

Jag önskar att alla som ser denna dokumentär kommer underfund med Livet.

Thore 

Välkommen till Sourze, nyheter från folk till folk

Välkommen till Sourze, nyheter från folk till folk

Bara lite om ekonomi

Arbete = Pengar och Pengar = Arbete

Ut av det blir det ett värde. Ett värde som vi alla värderar olika.
Allting har sitt värde i människornas värld. Okej, en del är sopor. Men de kan också ha sitt värde.

Livet har sitt värde
Vi är födda med olika sinnen
Och alla sinnen har sitt värdi.

Kan man köpa ett bra sinne?
Enklaste metoden om man ser dåligt är att köpa ett par glasögon.

Ytterst små detaljer i Livet.
En del människor tror att de är världsmästare på ekonomi, men äger inget.
De har både ögon och öron men kan varken se eller höra, de har bara sin enfaldiga tro
De kan heller inte ta emot associationer mellan människor.

När någon kommer med idéer som ligger utanför deras tankeverksamhet och som kan vara oförstående för dem. Då blir dessa personer oftast kallade dumma tomtar eller konstiga personer som man inte kan förstå.

Nog om det.
Vem lånar ut pengar till Stater som är skyldiga så många pengar?
Lånar staterna pengar av varandra?
Jo det finns Stater som inte har skulder. Men de är få.
Eller är det bara Kina och Norge som lånar ut pengar till alla andra stater?
Nej
De är de okränkbara, de är valutahandlare man inte talar om. Det finns knappt några namn på dem.
Ingen stat törs lyfta ett finger mot dem.

Hur stora skulder har USA?
Och alla de nu riktigt skuldsatta stater i Europa som väntar på den stora "Kronofogden", vem är det som kräver pengar av dem nu?

Sveriges statsskuld 31 mars 2010 till 1 130 050 936 946 (ungefär 1,13 biljoner) kronor

Statsminister och pajaskonstnär Reinfeldt säger nu att det går BRA för Sverige. Mmmm

Men om någon ungdom här i Sverige inte kan betala sin bostad för att han har en skuld på kanske några tusen, så blir det ett jäkla liv. Kanske det är dags att trycka pengar som man gjorde i Tyskland på 30 talet någon gång.
Inte undra på att guldet stiger

Det är på detta vis
Om pengarna i en stat fastnar hos de förmögna och de fattiga eller de arbetslösa får mindre pengar, exempelvis mindre bidrag.
Orsak och Verkan
Ruljansen stannar av, handeln stannar av, för de som inga pengar har kan inte köpa och handla.
Enkelt
Då inträffar Skruven ner.
Tillverkning av varor minskar och ännu större arbetslöshet inträffar och en större kris kommer.
Och en deflation inträffar.

Staterna som har så stora skulder har glömt att även en stat måste ha en buffert av pengar, på samma sätt som en familj. Så enormt dåliga finansministrar finns det.

Hur ordnar man arbete till folket? Ja det kan man inte heller.
För politikrna bara pratar en massa strunt och visar upp sina fantastiska pajaskonster

Vad vet man om tillgång och efterfrågan?

Det finns en viss peningmängd i ett land exempelvis Sverige
Läs nu noga
Om pengarna finns hos de människor som redan har pengar då stannar hjulen. Jaha
De flesta människor i Sverige har inte så mycket pengar
Många är rent ut fattiga.
Dessa människor kan inte köpa och handla
OCH DÅ FINNS INTE EFTERFRÅGAN PÅ VAROR
SÅ ENKELT

Sparar staten in på vård, omsorg, och diverse andra saker
Åter igen
ORSAK OCH VERKAN
Glöm inte dessa ord
När riksdagen skall bestämma något nytt
Så måste man tillsätta en konsekvensutredning, det brukar man göra. Men om associationerna inte passar människorna i dessa möten, då fungerar det inte.En lagändring kan få oberäkneliga och ödesdigra konsekvenser.
Man måste alltså göra EN KONSEKVENSUTREDNING men inte med sovande deltagare.

Pengarna i ett land eller hela världen för den delen måste rulla. Och farten måsta vara kontrollerad. Jag förstår att det kan vara svårt att förstå sig på för en del människor

I stället för att ödelägga svensk ekonomi med att bygga ett Jasplan som inte går ens att sälja, så hade man kunnat tjäna mer pengar på att gräva ett stort hål i jorden för dessa pengar. Krigsmaterial kan man tjäna massor med pengar på. Men de är till för att ödelägga andra människor och stater. Är det det som Sverige skall vara bäst på? ATT ÖDELÄGGA

Vad skulle hända om man bygger en ny Cheops pyramid här i Sverige som är 150 meter hög, alltså 3 meter högre än Cheops. (kan man det?)

Många turister skulle komma hit för att se

Turismen är en stor näringsgren.

Eller varför inte sätta blommor efter alla vägar i Sverige. Många turister skulle komma för att se, och vad skapar man då måntro? ARBETE? Och inkomster

Allt Du ser i staden av hus och gator, har arbetar gjort, mina kompisar, även Pyramiderna i Egypten har mina kompisar gjort för de var arbetare. Alla varor i butiken har mina kompisar tillverkat, utom dem som är gjorda av robotar. Men kyrkorna har arbetare gjort också, så därför kan jag gå in i en kyrka och beundra hur fin den är. Och det är jobbare som flyttar runt på allt. Jag körde också med varor över hela Europa. Jobb betyder att man flyttar runt på olikla saker. Kassörskan flyttar på sitt sätt i kassan. Och en volvoarnetare flyttar eller sätter dit skruven där den sakll sitta.

Men det är svårt att se vad en politiker har gjort, en präst eller general. Miltärer över hela världen har bara gjort älendes älende. Och när ett land får en så stor skuld på ungefär 1,13 biljoner
Då är det mycket dåligt ställt med finanspolitiken. (anser vi som kan räkna).

De som tycker jag är en skojare eller tomte är oftast Pajaskonstnärer och kan dåligt försvara vad de tuggar ut ur deras käftar. Och det går inte att diskutera med dessa besserwisser, även om Jag har samma ekonomiska teori som en del Nobelpristagare i ekonomi.

Thore

Dagens verklighet

Dagens verklighet

förverkligas

Genetik- läran om det biologiska arvet. Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet, att många i släkten är små eller storvuxna eller har fräknar. Ibland brukar man säga att ”lika föder lika”. Men samtidigt vet vi att barn inte blir exakta kopior av sina föräldrar. De får istället en unik blandning av egenskaper från båda föräldrarna.

Genetik är den del av biologin som handlar om det biologiska arvet. Den hjälper oss att förstå vilken roll arvet spelar när en människa eller någon annan organism får vissa egenskaper. För att förstå hur det går till tittar vi in i cellens mittersta del – cellkärnan. Kromosomer, DNA och gener. Om vi med ett mikroskop tittar på celler som delar sig kan vi se ett antal så kallade kromosomer. De består bland annat av det kemiska ämnet DNA.

Det är DNA som bär på arvet och den information som styr våra biologiska egenskaper, till exempel ögonfärg och hårfärg. Informationen i DNA är uppdelad i många små budskap. Varje budskap kallas ett arvsanlag eller en gen. Människan har ungefär 25 000 olika gener i sina kromosomer. Var och en har sitt speciella budskap. Men hur kan DNA skapa en ny människa från en enda befruktad äggcell?

Svaret ligger i att DNA kan läsas som en instruktionsbok. Ett alfabet med fyra bokstäver. DNA kan liknas vid en repstege som vridits i spiral. Pinnarna i stegen består av fyra bokstäver. A, C, G och T. bokstäverna står för kemiska byggstenar som kallas kvävebaser. De sitter alltid ihop parvis – A med T, och C med G.

De fyra bokstäverna är det genetiska alfabetet. Deras ordningsföljd längs DNA – repstegen bildar korta ”ord”. Om man klättrar uppför stegen kan orden läsas och bilda ”meningar”.

En gen motsvaras av en mening med ett speciellt budskap.

Tre meter DNA i varje cell.

Sammanlagt finns det ungefär tre miljarder bokstavspar i DNA:t i en mänsklig cell. Om man skulle skriva ner hela texten skulle det motsvara 100 hyllmeter med telefonkataloger. För att få plats är DNA:t hårt hopvecklat i cellkärnan. Om DNA från en enda cell skulle vecklas ut skulle det bilda en tre meter lång tråd. Gener är recept på proteiner.

Vi kan likna DNA vid en stor receptsamling. Bokstävernas ordning längs DNA beskriver hur cellen ska tillverka olika proteiner. Varje gen är ett recept för ett speciellt protein. Proteiner består av långa kedjor av aminosyror. Med hjälp av recepten i DNA kopplar cellen ihop de olika aminosyrorna i en viss ordning. Ordningen avgör vilket protein som bildas.

Proteiner har många viktiga funktioner. En del är byggmaterial i cellerna, andra är enzymer eller signalämnen som styr kroppen. Våra proteiner är på så sätt grunden till våra biologiska egenskaper. Alla gener är inte aktiva.

Alla celler i kroppen har samma information i sitt DNA. Men om alla har samma recept för proteiner, varför blir då inte alla celler lika? Förklaringen ligger i att bara en del av alla gener i en cell är aktiva. Olika gener är aktiva i olika celler. De får därför olika utseende och funktion. Gener ”slås på och slås av”.

Om en gen är aktiv eller vilar kan förändras under livets gång. I vissa fall styrs det av olika signalämnen från andra celler i kroppen. Under puberteten bildas till exempel könshormonerna. De aktiverar bland annat gener i hudcellerna runt könsorganen så att de tillverkar proteiner som bildar hår.

I andra fall kan det vara signaler från vår omgivning som ”slår på” gener. Ett exempel är hudceller som börjar tillverka ett mörkt färgämne, ett pigment, när vi har varit i solen. Vi blir bruna.

Arv och miljö samspelar. Samspelet mellan DNA och omgivningen gör det ofta svårt att säga vilka egenskaper som beror på arv och vilka som beror på miljö. Många egenskaper beror snarare på ett samspel mellan arv och miljö.

Hur lång en människa blir är ett exempel. Det styrs bland annat av

mängden tillväxthormon i kroppen. Skillnader hos olika människor i genen för tillväxthormon kan delvis förklara varför vi blir olika långa. Men hur mycket kroppen växer styrs också av hur mycket näring vi får i oss. Att människor är längre idag än i tidigare generationer beror antagligen på att vi äter bättre idag. Miljön har förändrats, men generna är de samma.

Från generation till generation. Den genetiska informationen förs vidare. De flesta celler i kroppen kan dela sig. På så sätt ersätta döda celler med nya. När cellerna delar sig måste den genetiska informationen i DNA:t föras vidare till de nya cellerna. Det är möjligt tack vare att DNA kan göra kopior av sig själv. Det gör det också möjligt för det biologiska arvet att föras vidare från förälder till barn.

Kopiering inleder vanlig celldelning. När en cell ska dela sig gör den först en kopia av sitt DNA. Spiralen tvinnas då upp så att de två halvorna bildar varsin mall. Från dem växer två nya DNA – spiraler fram. De blir exakta kopior av det ursprungliga DNA:t eftersom A

alltid bildar par med T och C alltid med G. De nya DNA – spiralerna packas sedan ihop till kromosomer. Inför celldelningen

finns det nu två kopior av varje kromosom.

När cellen delar sig dras de åt var sitt håll. Till sist dras cellen ihop på mitten och de två cellhalvorna skiljs från varandra. Resultatet blir två celler som är genetisk exakt lika ursprungscellen. Det kallas

vanlig celldelning. Könsceller kräver särskild celldelning. Alla organismer som förökar sig sexuellt har en dubbel uppsättning

kromosomer i sina kroppsceller. Kromosomerna förekommer alltid i par. 
Vi människor har 46 kromosomer, 23 kommer från mamman och 23 från pappan. Tillsammans bildar de 23 par i våra celler.

Våra könsceller är de enda cellerna som inte har 46 kromosomer. De har istället hälften så många, det vill säga 23 stycken. För att bilda könsceller behövs därför en särskild celldelning som halverar antalet kromosomer. Den kallas reduktionsdelning. Reduktion betyder minska. Resultatet blir ägg och spermier med 23 kromosomer var.

Befruktning ger åter parvis kromosomer. Vid befruktningen slås äggets 23 kromosomer ihop med spermiens 23 kromosomer. Den befruktade äggcellen får på så sätt 46 kromosomer. Kromosomerna finns nu åter i par – hälften från mamman och hälften från pappan.

I det befruktade ägget tar därefter den vanliga celldelningen fart. 

Den nya individen bildar nya celler och växer. Den unika kombinationen av kromosomer från mamman och pappan bygger upp varje ny cell i barnets kropp. 
Flicka eller pojke – könskromosomerna avgör. I könscellerna hos en man är ett av de 23 kromosomparen inte lika. 
Det är könskromosomerna X och Y. den mindre kromosomen kalls Y och innehåller den gen som gör att det befruktade ägget utvecklas till en pojke.

Könskromosomerna bestämmer alltså vilket kön barnet får. En kvinnas celler innehåller 22 vanliga kromosompar och de två könskromosomerna XX. Mannens celler har 22 vanliga kromosompar och könskromosomerna XY. Om det blir en pojke eller flicka vid befruktningen beror på vilken spermie

som hinner först till ägget. Hälften av mannens spermier innehåller en X kromosom och hälften en Y – kromosom. Alla kvinnans ägg har en X – kromosom.

Tvillingar 
Ibland föds det tvillingar. Oftast beror det på att två ägg har blivit

befruktade samtidigt av två olika spermier. 
Sådana tvåäggstvillingar är inte mer genetiskt lika varandra än två vanliga syskon. På motsvarande sätt kan det ibland födas trillingar eller ännu fler barn på en gång. Även ett enda befruktat ägg kan ge tvillingar. Det beror på att den befruktade äggcellen ibland delar sig i två. 
Ett befruktat ägg blir då två individer. Sådan enäggstvillingar har exakt lika gener och blir genetiskt sett kopior av varandra. Att de ändå kan få olika personligheter beror på att även miljön påverkar våra egenskaper. Den ser aldrig likadan ut inte ens för enäggstvillingar.

Mönster i arvet

Har du fräknar i släkten?

Trots att det finns en oändlig variation av gener kan vi se att vissa

egenskaper ofta återkommer i släkter och familjer. Fräknar är ett exempel. Men egenskaper kan dyka upp trots att de inte syns hos någon av föräldrarna. Brunögda föräldrar kan få blåögda barn.

Förklaringen ligger i hur föräldrarnas kromosomer har kombinerats hos barnet vid befruktningen.

Vissa kombinationer gör att ett dolt arv blir synligt. Mönstret i arvet är lättast att upptäcka när en egenskap endast styrs av en gen.

Dominant eller vikande gen. Vid befruktningen bildar kromosomerna par – en från vardera föräldern. Det betyder att generna också finns parvis. Men vilken av de två generna i

ett par bestämmer?

Vissa gener tycks alltid bestämma, även om de bara ärvs från en förälder. De kallas dominanta gener. Fräknar beror t.ex. på en dominant gen. Andra gener märks bara om de ärvs från båda föräldrarna. De kallas vikande gener. Många ärftliga sjukdomar beror på vikande gener. Ibland är två gener i ett par lika starka, då får barnet en blandning av föräldrarnas egenskaper.

Homozygot eller heterozygot.

Den som har två dominanta eller två vikande i ett genpar kallas homozygot för den egenskapen. Homo betyder lika. Den som istället har en dominant och en vikande gen i samma genpar, kallas heterozygot. Hetero betyder olika. Korsningsschema visar hur anlagen ärvs. Om vi vet om en egenskap styrs av en dominant eller vikande gen kan vi räkna ut hur egenskapen kan gå i arv. Då ritar vi ett korsningsschema som visar de olika sätt mammans och pappans gener kan kombineras på.

Ta fräknar som exempel. De styrs av ett genpar där den dominanta genen F ger fräknar. Hos en fräknig pappa som är homozygot FF har alla spermier den dominanta genen F. om mamman inte har fräknar har hon en dubbel uppsättning av den vikande genen ff. alla hennes ägg kommer därför att ha den vikande genen f.

När spermien F slås ihop med ägget f ser vi i korsningsschemat att alla barn kommer att få genparet Ff. eftersom den dominanta genen F alltid kommer att finnas hos barnet blir det fräknigt. Ibland slår en vikande gen igenom. Vad händer då om två fräkniga personer som båda är heterozygoter Ff får barn. Var och en av föräldrarna bidrar då med både F och f i sina könsceller. I korsningsschema kan vi se att könscellerna kan kombineras på fyra olika sätt FF, Ff, fF eller ff. chansen att barnen ska få fräknar blir då tre av fyra

eftersom F är dominant. 

Chansen att det inte ska få fräknar är en av fyra. Korsningsschemat kan däremot inte säga hur det blir för varje enskild barn. I verkliga livet vet vi ju inte vilken spermie som slås ihop med vilket ägg.

Flera gener och miljön styr. De flesta av våra egenskaper styrs av mer än ett genpar. Hudfärg, ögonfärg och hårfärg är några exempel när många gener styr blir det flera kombinationsmöjligheter. Därför finns det många olika hudfärger, från svartaste svart till vitaste vitt. När det är många gener inblandade är det svårt att räkna ut hur en viss egenskap kommer att gå i arv.

Många av åra egenskaper beror dessutom på en kombination av arv och miljö. Ett exempel är det som händer med huden under sommaren. Den som är mycket i solen blir oftast brunare än den som sitter inne, även om de har ungefär samma hudfärg från början. Men alla blir inte lika bruna även om de är lika länge i solen. Det beror på att vi har ärvt olika förmåga att bilda brunt pigment i huden.

När arvet skadas. 
För många kromosomer. När könscellerna bildas ska varje ägg och

spermie få 23 kromosomer. Men ibland blir det fel. Många sådana fel leder till att det inte blir någon befruktning, eller till att fostret inte kan överleva. Andra fel kan leda till funktionshinder. Den vanligaste sjukdomen som beror på fel antal kromosomer, är  Downs syndrom, även kallad mongolism. 

Barnet har 47 kromosomer i sina celler istället för 46 kromosomer. Hur stort funktionshindret blir kan variera, men många behöver mycket hjälp även som vuxna. Mutation en förändring i DNA.

Ibland uppstår det helt nya skador i DNA under livet. Det kan bero på att det blir något fel när en cell kopierar sitt DNA. DNA:t kan också skadas av kemikalier och av strålning från radioaktiva ämnen eller solen. Oftast kan cellen reparera felen, men ibland leder det till att en gen får en bestående skada. En sådan förändring kallas för mutation.

Vissa mutationer kan leda till att en cell inte längre vet när den ska sluta dela sig. En sådan cell kan utvecklas till cancer. Skador på DNA som drabbar könscellerna kan ärvas eftersom det är deras

DNA som överförs till barnet. DNA skador som drabbar kroppsceller för däremot inte vidare till barnet. Mutationer är oftast skadliga. Men då och då dyker det upp en förändring som ger nya användningsbara egenskaper. 
Det kan leda till att nya arter utvecklas.

Ärftliga sjukdomar orsakas av skadade gener.

Ärftliga sjukdomar beror på att skadade gener har förts vidare från

föräldrarna till barnet. Många sådana sjukdomar beror på en skadad

vikande gen. En sådan sjukdom framträder bara om barnet får genen från båda föräldrarna. Att föräldrarna inte själva är sjuka beror på att de har en oskadad gen i sitt genpar. Oftast vet vi inte ens att den skadade genen finns i släkten.

Det finns även ärftliga sjukdomar som alltid ”slår igenom”. De orsakas av en skadad dominant gen och drabbar alltid den som bär genen. Om bara den ena föräldern har en sådan sjukdom kommer ungefär hälften av barnen att bli sjuka. Att inte alla barnen blir sjuka beror på att den sjuka föräldern även kan ha en frisk gen att föra vidare.

Skador i könskromosomerna

Vissa ärftliga sjukdomar beror på skador i könskromosomerna. Blödarsjuka är ett exempel. Då saknas ett protein som får blodet att levra sig efter en skada. Genen för proteinet är skadad. Den skadade genen finns bara i X – kromosomen. Eftersom flickor har två X kromosomer skyddas de om genen i en av dem är oskadad. Men pojkar har bara en X – kromosom. Om genen i den är skadad kan de inte skyddas av en motsvarande gen på Y – kromosomen. 

Blödarsjuka drabbar nästan bara pojkar. Det kallas könsbundet arv.

Ett annat exempel är färgblindhet. X – kromosomen bär på gener som gör att ögat kan se röda och gröna färger. En flicka har gener i båda sina X – kromosomer. Men pojkar har bara genen i sin enda X - kromosom och drabbas därför lättare av färgblindhet.

Arv och miljö i samspel

Många sjukdomar som ”går i släkten” beror på ett samspel mellan genen och miljön. Ett exempel är typ – 1 – diabetes. Sjukdomen bryter ofta ut redan i unga år och beror på att de celler som tillverkar insulin inte fungerar. Forskarna känner till flera gener som ökar risken för att få sjukdomen. Men även miljön tycks påverka om den ska bryta ut.

Ett annat exempel på hur arv och miljö samarbetar är allergi. Risken för att ett barn ska bli allergiskt är större om en eller båda föräldrarna är allergiska. Men risken ökar ytterligare om någon röker hemma. Även miljön spelar alltså en viktig roll.

Vad är genteknik?

Under senare år har kunskapen om det biologiska arvet vuxit snabbt. Det har givit upphov till en rad nya tekniker för at studera generna och även förändra dem. Det kallas genteknik. Redan på 1970 – talet lärde sig forskarna att ”klippa och klistra” bland

generna. På så sätt kunde generna flyttas från en cell till en annan och skapa organismer med nya gener och förändrade egenskaper. 

Eftersom allt liv har samma generiska språk kan till exempel en bakterie läsa en mänsklig gen och tillverka ett mänskligt protein.

Gentekniken används idag inom många områden. Vi tillverkar nya

läkemedel, tar fram nya växter och lär oss mer om hur vårt biologiska arv fungerar.

Läkemedel från bakterierna

Genom att placera mänskliga gener i bakterier går det att tillverka

läkemedel som tidigare var svårt att framställa. Ett av de första läkemedlen som framställdes med genteknik var tillväxthormoner. Barn som har brist på hormonet stannar i växten och blir kortare än normalt. Ett annat läkemedel som framställs med genteknik är insulin som används för att behandla diabetes.

Även djurceller och jästceller kan användas för att tillverka mänskliga proteiner. Det finns till exempel får som fått mänskliga gener för att tillverka medicin mot blödarsjuka. Tanken är at vi ska kunna utvinna medicinen ur fårets mjölk.

Genterapi – nya gener i kroppen

Med hjälp av nya gener försöker forskarna även att få kroppens egna celler att tillverka den medicin som behövs. Att föra in nya gener i våra egna celler kallas genterapi. Forskarna prövar metoden för att behandla ärftliga sjukdomar som blödarsjuka, men även cancer. Än så länge görs det bara på försök. Genterapi har hittills bara gjorts på kroppsceller. Den gen som sätts in kommer då bara att finnas hos den som behandlas. 

Om man skulle göra genterapi på könsceller, alltså på ägg och spermier, kan förändringen gå i arv. Det är svårt att säga vilka följder det kan få på sikt. Därför är det idag förbjudet med genterapi på könsceller.

Gentester

Genteknik kan också användas för att spåra gener för ärftliga sjukdomar. Om vi ve hur DNA – skadan ser ut räcker det med några celler från saliven för att göra en gentest. Man kan också leta efter tecken på en genetisk skada till exempel ett protein som inte fungerar. En del sådana tester görs på alla nyfödda barn i Sverige. Då kan läkarna tidigt börja behandla ovanliga men svåra sjukdomar.

Gentester ger ofta ganska oklara svar. Det är inte alls säkert att man blir sjuk även om man har en riskgen. Oftast spelar ju flera gener och även miljön in. Ibland kanske det inte finns någon effektiv behandling mot en genetisk skada. Då är valet att testa sig inte lika självklart. Skulle du vilja ha information om dina ärftliga risker?

Hur skulle du använda informationen? Hur tror du att kunskapen om dina gener skulle kunna påverka möjligheterna att få jobb eller försäkringar?

DNA – sonder spårar bakterier och virus

Kunskap om generna kan även användas för att spåra bakterier och virus som orsakar infektioner. Det är viktig information för att läkarna ska kunna välja rätt medicin. Med hjälp av så kallade DNA – sonder letar man efter kända ”bokstavskombinationer” i virusets eller bakteriens DNA. Det fungerar ungefär som sökfunktionen i en dator. Tekniken kan också användas för att spåra sjukdomsframkallande bakterier i mat. 

Kartor över arvsmassan

Med hjälp av genteknik har vi kunnat göra kartor över vårt DNA. Nu har vi alltså en bild av ordningsföljden för DNA – bokstäverna. Vi vet också var på kromosomerna de olika generna sitter. Liknande gen-kartor finns bland annat för olika bakterier, möss och ris. Varför vill vi d ha kartor över våra gener? En fördel är att vi med kartans hjälp kan studera hur olika gener samspelar med varandra. 
Det blir möjligt att studera hela arvet samtidigt, och hur det påverkar en celler eller en hel organism. Gen-kartorna används också för att ta reda på vilken roll olika gener spelar. Kanske vill vi veta var i kroppen proteinet från en speciell gen är viktigt.

Många hoppas att den nya kunskapen ska göra det lättare att förutsäga, förebygga och behandla sjukdomar.

Gen-kartor visar släktskap

Gen-kartor gör det lättare att jämföra det genetiska arvet mellan olika organismer. Likheter och skillnader kan användas för att ta reda på hur nära släkt olika organismer är med varandra. Likheter kan också användas för att lära sig mer om människans sjukdomar genom att studera motsvarande gener hos till exempel en jästsvamp.

Genetiska fingeravtryck

Varje människa är genetiskt unik. Det har gjort det möjligt att med hjälp av DNA spåra brottslingar och identifiera döda människor. Ett genetiskt fingeravtryck kan avläsas om vi har tillgång till DNA från en person. Det kan komma från exempelvis blod, sperma, saliv eller några hudflagor. Dna – provet klipps sönder med hjälp av speciella enzymer. Sedan masskopieras DNA – bitarna. Därför räcker det med mycket små mängder DNA i det prov man har. 

Bitarna sorteras i storleksordning så att man får ett mönster som liknar en streckkod. Den kan jämföras med DNA från till exempel en person som är misstänkt för ett brott. Tekniken används också för att undersöka om två personer är släkt, bland annat för att bevisa vem som är far till ett barn. Kloning och stamceller

Kloning är en teknik som skapar genetiskt identiska celler eller individer.

Kunskapen om kloning har vuxit snabbt under senare år. Tekniken har bland annat använts för att klona flera olika djur.

Dolly – att klona vuxna djur

Att kola djur är en metod för att ge ungen exakt samma gener som sin mamma. Det första vuxna däggdjur som klonades var fåret Dolly. Hon hade sitt ursprung i en cellkärna från en vanlig kroppscell. Cellkärnan med sitt DNA sattes in i en äggcell från ett annat får. 
Den äggcellen hade först tömts på sin egen cellkärna. Äggcellen med det nya DNA:t kunde sedan utvecklas till en genetisk kopia av det får kärnan kom från - nämligen Dolly. Sedan Dolly föddes 1997 har forskare lyckats klona även mus, gris, katt och kanin. Chansen att lyckas med kloning är liten. De flesta djur blir sjuka eller dör innan de hunnit födas.

Stamceller från embryon eller vuxna

Stamceller är celler som kan utvecklas till alla olika sorters celler i kroppen. De finns bland annat i det befruktade ägget som just börjat växa, det så kallade embryot. På 1990 – talet lärde sig forskarna att plocka ut och odla stamceller från befruktade ägg som blivit över vid provrörsbefruktning. Tanken är att de ska kunna användas för att ersätta celler i kroppen som blivit skadade.

Även hos vuxna finns det stamceller. 

En del sådana stamceller kan tas ut ur kroppen och odlas samma sätt stamceller från embryon. Tekniken används till exempel vid transplantation av benmärg för att behandla olika sjukdomar i blodet. Många hoppas att de vuxna stamcellerna ska kunna

användas istället för stamcellerna från embryon.

Kloning i medicinens tjänst

Om stamceller ska kunna användas för att bygga mänskliga reservdelar måste de göras så lika kroppen egna celler som möjligt. Helst ska de ha exakt samma gener. Annars stöter immunförsvaret bort dem. Om det inte går att använda stamceller från den som är sjuk kan man i framtiden kanske göra så kallad kloning genom kärnöverföring. Det skulle till exempel kunna göras vid Parkinsons sjukdom. 

Då tillverkar celler i hjärnan inte tillräckligt av signalämnet dopamin. En cellkärna från den sjuke förs då in i ett ägg utan kärna från en annan person . om ägget börjar dela sig kan man kanske få nya stamceller som är genetisk lika den sjuke kroppsceller. De kan sedan överföras till den sjuke utan risk för avstötning. Idag används

kloning ännu inte för att behandla sjuka människor Genetik och mat.

För mer än 10 000 år sedan började människor kring Medelhavet samla in och odla ett vilt gräs. Fröna kunde användas hela eller för att göra mjöl. Idag kanske vi inte skulle känna igen växten, men det är i stort sett samma gräs om dagens vete. Vete är ett av många exempel på hur bönder genom tiderna har förädlat växter. Genom att välja ut plantor med bra egenskaper och korsa dem med

varandra har vi fått växter med nya egenskaper som större frön, mer protein och som tål kyla bättre.

En stor del av dagens växtförädling sker fortfarande genom urval och korsning. Men all ny kunskap om arvet har gjort arbetet effektivare. Bland annat går det att spåra enstaka gener i växternas DNA. Då är de lättare att välja rätt ”föräldrar” i förädlingsarbetet.

Samma sak gäller vid avel av djur. Kor och grisar på dagens bondgårdar är resultatet av korsningar som gjorts för att få fram djur som ger mer mjölk eller så mycket kött som möjligt.

Variation och mångfald

Växtförädling och djuravel bygger på att det finns en mångfald av

egenskaper inom arten . en genetisk variation. Det går inte att skapa helt nya anlag, bara att kombinera och korsa gener som redan finns

Samtidigt håller vi människor på att minska mångfalden. Jordbruk och skogsbruk är ofta inriktat på att odla några få arter och att göra variationen inom arten så liten som möjligt.

Om den biologiska mångfalden blir för lite kan jordbruket få problem. Bristen på genetisk variation kan leda till att en sjukdom slår ut en hel skörd istället för bevara en del av den. Det kan också bli svårt at hitta varianter inom arten där motståndskraften mot sjukdomar finns kvar. De skulle annars kunna användas till nya korsningar för att få fram mer motståndskraftiga växter.

Genbanker bevarar arvsanlagen

Ett sätt att försöka bevara mångfalden bland nyttoväxterna är att skapa så kallade genbanker. I en genbank samlas frön från så många olika växtsorter som möjligt. Där finns frön från vilda släktingar till våra nyttoväxter och frön från växter som det inte längre lönar sig att odla. Det är också viktigt att fortsätta odla gamla sorter och på så sätt skapa en levande genbank för kommande behov.

Växter med nya gener

Med genteknik kan man flytta gener mellan olika arter. På så sätt skapas så kallade genmodifierade växter. Ofta talar men om genmodifierad organismer – GMO.

Ett exempel är att använda genen från en bakterie som kan tillverka gift som dödar insekter. Genen för giftet klipps ut ur bakteriens DNA och förs in i en växtcell. När cellen utvecklas till en ny planta kommer den att ha bakterie-genen i all sina celler. 

De kan därför tillverka giftet och skadeinsekter som äter växten dör. Nya växter – möjligheter eller hot. Med genteknik går det att tillverka växter som aldrig skulle kunna tas fram med vanlig växtförädling. Växter med insektsgift gör det till exempel möjligt

att minska besprutningen med bekämpningsmedel. Det har också skapats ris med mer näring och raps med nyttigare fetter. Men vilka risker medför gentekniken?

Vad händer till exempel om frön från genmodifierade väster sprids från odlingarna till naturen runt omkring? Där kan de ge upphov till förvildade växter med de nya egenskaperna. En sådan ny växt skulle kunna bli ett ogräs som ställer till med stora bekymmer.

Djur med nya gener Genteknik kan också användas för att skapa djur med nya gener – så kallade transgena djur. De flesta används för forskning om sjukdomar. 

För djur i lantbruket har det visat sig svårt att påverka just de egenskaper man vill åt eftersom de ofta styrs av flera gener. Men det finns några exempel, bland annat en gris med nyttigare fett. Det finns också lax med extra tillväxt-gener. Den växer snabbare och behöver mindre mat än sina vilda släktingar.

Den nya maten

Det har blivit debatt om den nya maten. Kan de vara farlig? Generna i maten blir inte en dl av vårt eget arv, däremot kan maten få oönskade egenskaper. Om till exempel en gen från nötter sätts in i sojabönor kanske människor som är allergiska mot nötter blir sjuka av bönorna.

Innan den nya genmaten kommer ut i affärerna kontrolleras den noga. I många fall tycker experterna inte att tekniken skapar några problem. Den nya gener eller dess protein kanske inte ens finns kvar. Trots det är många tveksamma. Därför finns det krav på att maten ska märkas. Då kan var och en själv bestämma.

Kursen i Genetik är nu avslutad, gå över och arbeta med

instuderingsfrågorna och lämna in dem när du är klar.